Mitt stora intresse för hund växte till liv när jag var 15 år gammal och kom i kontakt med en hanhund av raserna Greyhound/Doberman som då var knappt 6 månader gammal.

Han hade mycket problematik, kunde inte gå i koppel utan att flyga på den som höll i honom eller ens röra sig ute utan att bli riktigt aggressiv. Det fanns inte något som den hunden inte hade sönder.

Jag gick hos betendevetare, hundpsykologer och veterinärer för att få hjälp med hans beteende men jag fick samma svar från alla. Det finns inget att göra, det är bara att avliva hunden.

Jag tyckte att man skulle ge denna lille killen fler chanser och absolut inte ge upp, vilket gjorde att jag började läsa på, allt jag kom över om hundar, faktaböcker, träningsböcker, böcker om vargar, om rovdjur i stort. Fördjupade mig i olika raser, rasgrupper, jag gjorde allt för att jag skulle kunna hjälpa denna killen till att må bättre och få ett fungerande hundliv.

När han var 3 år så skaffade jag en kompis till honom, en härlig blandrastik. Vi tre blev ett och vi gjorde allt tillsammans.

Han blev 14 år gammal och levde ett lyckligt och härligt hundliv.

Jag har hjälpt och tagit emot hundar under tiden jag hade dessa två för att placera om eller att få komma tillbaka till sina ägaren efter ett tag. I mina år som hundägare har jag fram till dagens datum haft totalt nio stycken hundar. Idag har jag tre stycken hundar av rasen American Staffordshire terrier (Amstaff) hemma. Den ena är omplacerad till mig ifrån en familj som då bodde i spanien.

Jag har under dessa åren gått en del utbildningar för att verkligen få så mycket kött på benen som möjligt. Den dagen man tror man kan allt så bör man sluta. Varje ny individ man möter lär en alltid nya saker och man ska alltid vara öppen för mer kunskap.

Jag brinner för hundar och hundars välfärd och med åren och utbildningar som jag har genomgått så har jag mer och mer insett att vi styr våra hundar i allt vi gör, vilket annat djur har du i den fångenskap som vi har våra hundar? Antingen inomhus och fången innanför väggarna, eller så styr vi med våra kommandon. Ute på promenad har vi ett koppel och våra kommandon och vi tränar och tränar. Vi bestämmer vad vi ska göra, en hund får ju knappt kissa utan att vi säger att det är ok.

Detta fick upp mina ögon för berikning. Jag har lyssnat en hel del på David Selin ifrån hundutbildningsgruppen och känt att detta är verkligen någonting som jag brinner för. Även om jag är instruktör I allmänlydnad och i nose work så vill jag kunna erbjuda hundarna ett sätt där dom får lov att välja, där de får styra skutan en stund, där de kan få känna att dom har valmöjligheter att säga både ja och nej.

Jag bygger även mina relationer med hundar med hjälp av ömsesidig respekt, men då måste ju även hundarna få lov att vara dom som får lov att säga vad de tycker och känner, annars blir det ju bara åt ett håll.

Jag älskar att leka med hund, inte kasta boll och göra det som en apporteringsträning utan leka på det viset som hunden vill, leka med hundens känslor. Vill den köra dragkamp så kör vi dragkamp, vill den skrämma mig så får den och jag kan skrämmas tillbaka. Vi jagar varandra och mycket mer, här är det hunden som styr leken.

Detta har jag genom åren inte tänkt så mycket mer på utan jag har alltid bara kännt att det har passat oss bra och har skapat en förståelse och ett starkt samspel med hundarna.

När jag fick nys om berikning, att låta hundarna få utlopp för sina känslor och sina naturliga beteenden och då låta dem styra i olika sammanhang, var jag fast.

Därav är jag där jag är idag. Beriknings Konsult med fokus på hundens naturliga beteenden, där vi låter hunden vara just hund för en stund, utan krav, utan förväntningar utan bara att ha kul, på det sättet den vill.

Jag driver även När Hunden Själv Får Välja som man kan hitta på facebook.